torsdagen den 24:e april 2014

Stor eloge till Västerås!

I dag vill vi på Majblomman ge en stor eloge till Västerås Stad, där förskolan bestämt sig för att ta barns rättigheter på allvar. Kommunens alla förskolechefer har nyligen fattat beslut om att få bort dolda avgifter, fullt ut.

Konkret handlar det om att erbjuda låneskridskor, cyklar och annat när det är dags för aktiviteter, eller om att alltid ha lucialinnen till låns i juletid. Vidare kommer barnen i Västerås att får matsäck bekostad av kommunen på alla utflykter, så att ingen behöver avstå för att det fattas pengar hemma. Kommunens förskolor går dessutom ett steg längre än de flesta, och tar ansvar för att allt firande på förskolan också betalas av verksamheten. Till sist ber man föräldrar till förskolebarn att avstå från att dela ut kalasinbjudningar på dagis, oavsett hur många det gäller. Tanken är så klart att mildra den överdådiga kalaskultur som finns på många håll, och som blir betungande för de familjer som har små ekonomiska marginaler.

För att försäkra sig om att övergången till en verkligt kostnadsfri förskola har Västerås kommun valt att utbilda sin personal, och vi på Majblomman har fått glädjen att hjälpa till. I går träffade jag som generalsekreterare den sista gruppen av totalt 750 intresserade förskollärare för ett seminarium. Vi har samtalat om allt från själva definitionen av så kallad relativ fattigdom till hur man upptäcker och hanterar fördomar och missuppfattningar hos sig själv och kollegor. Det handlar om ett gott och respektfullt bemötande av barn och föräldrar.

En extra intressant dimension som förskolecheferna i Västerås har tagit in i diskussionen om avgifter är som sagt försiktighet vad gäller kalas på ”dagis” och inbjudningar till kalas hemma. För de familjer som varken har möjlighet att köpa presenter till alla kompisar eller bjuda hela avdelningen på fest, blir den påkostade födelsedagskulturen ett problem. Därför är det bra att förskolepersonalen sätter gränser i anslutning till den pedagogiska verksamheten, och givetvis att det görs på ett tydligt och vänligt sätt. För självklart vill föräldrar som bjuder på tårta bara väl.

Jag hoppas att Västerås och all förskolepersonal blir en förebild för andra kommuner, och är övertygad om att de nya riktlinjerna kommer att förverkligas på bästa sätt. Det handlar om barns rätt till en




tisdagen den 11:e mars 2014

Vår praktiska handbok om avgifter i skolan

Nu finns vår nya handbok om avgifter i skolan att ladda ner och läsa! Den vänder sig till alla som berörs av eller undrar över vardagsinvesteringar, som matsäck på utflykten eller insamling till skoldiscot. Vi är så klart jätteglada över att få dela med oss av våra erfarenheter och kunskaper om barns villkor i utbildningssammanhang och om skollagens funktion och syfte.

fredagen den 7:e mars 2014

Majblomman har en bok ihop med Astrid, 12 år

I dagarna har 200 000 föräldrar fått ett litet häfte om Majblomman i brevlådan, utformat av en äkta tolvåring! Astrid heter tjejen som hjälpt oss att illustrera kampanjen, men vi står så klart som avsändare för reklamen. Vi är jätteförtjusta i formatet, som påminner om glädjen hos alla barn vi kommer i kontakt med. Det syns alltså att det är en påhittig ung tjej som hållit i pennan, och finurlat ihop överraskningar och knep för en lyckad insamling.
När vi intervjuar barn i våra enkäter, möts vi framför allt av entusiasm. De allra flesta tjejer och killar som säljer majblommor är jätteglada och stolta, av flera skäl. Många framhåller hur bra det känns att samla in pengarna till barn som har det kämpigt ekonomiskt. Även om man inte vet vem man hjälper, så säger många att det känns fint att hjälpa en kompis. Vi ser också att många motiveras av att kunna tjäna en egen slant. En del av de majblommepengar man samlar in går nämligen till den egna plånboken. Bland dem som säljer mest märks barn som drömmer om storslagna investeringar, som att köpa häst eller kanin. Att sälja majblommor kan vara första gången man har chansen att göra självständiga val och påverka sitt liv.
Att sälja majblommor är stärkande, också om man väljer att bara sälja lite. Insamlingen är helt frivillig, och ska inte kännas som ett tvång. Var och en ska få välja omfattning själv. Om man går i en klass där alla säljer majblommor ska man också veta att en del av den totala insamlingen hamnar i en gemensam majblommekassa som är till för alla barn.
Vi hoppas så klart att den härliga boken ska inspirera både stora och små, och är överväldigade av all respons vi fått hittills. Just nu har vi fullt upp med att ta hand om samtal och mejl, så att alla får vara med den 8 april, då årets majblommeinsamling startar med en kul premiärshow.

 

tisdagen den 4:e mars 2014

Ivriga barn med majblommor

- Välkomna barnen, också när de kastar sig fram till er med sina majblommor. Ge dem beröm! De vill väl. Genom er vänlighet hjälper ni dem att hjälpa andra barn.


Ungefär så sa Majblommans grundare Beda Hallberg, för cirka hundra år sedan. Liksom i dag hände det då, att barn som sålde majblommor upplevdes som överentusiastiska. Beda, som var före sin tid med sitt tydliga barnperspektiv, tog alltid chansen att berätta om tanken bakom Majblomman. En anledning till att barn kan bli intensiva under insamlingen, är att de förstått att de hjälper kompisar som har det svårt. De har ett uppdrag, tillsammans med en massa andra barn, över hela landet. Inte konstigt om en och annan förivrar sig, eller hur?!

Majblomman erbjuder en kul säljskola, och inför insamlingsstarten 8 april pratar många lärare med sina elever om konsten att bemöta människor. Har man majblommor i väskan brukar det gå riktigt bra. För trots att till exempel försäljare och gatumusikanter har blivit ett fenomen som många besväras av, så märker vi att barnen med majblommor ses som ett härligt vårtecken av de flesta.  
Självklart uppmuntrar vi alla barn till att vara goa och trevliga mot alla på sta´n, men vi hoppas också att alla vuxna försöker komma ihåg hur roligt men samtidigt pirrigt det kändes att vara tio år och stå där utanför mataffären, med sina majblommor. Så vi säger som Beda: gör jättegärna tummen upp för barnen, också om du redan har köpt dina majblommor - och även om en och annan unge råkar vara lite för energisk, för din smak.
 

torsdagen den 30:e januari 2014

Aktualitetskonferens med mersmak. Nästa gång pratar vi avgifter i skolan!


Ni som följer Majblomman på Twitter vet att vi var på Skolverkets Aktualitetskonferens i Göteborg häromdagen. Särskilt förmiddagspasset var givande, inte minst tack vare generaldirektör Anna Ekströms kloka öppningstal. Anna talade om betydelsen av en kompensatorisk skola, som fungerar utjämnande och alltså ger alla barn möjligheter att göra sin egen ”livsresa”. Vilka resurser familjen har ska inte behöva inverka på barns chanser att hitta och nå sina mål. Anna Ekström berörde, precis som flera andra talare, så kallade socioekonomiska faktorers betydelse för barns lärande.

Vi på Majblomman är jätteglada över att Skolverket högst ansvariga framhåller det vi arbetar med dagligen, nämligen otillåtna kostnader i skolan. Synd bara att det, trots många intressanta tal, inte blev någon tydlig återkoppling till det klockrena inledningstalet.

Skolverkets sakkunniga Jenny Kallstenius resonerade kring samband mellan föräldrars utbildningsnivå, årsinkomst och barnens möjligheter i skolan. Majblommans erfarenhet är, i likhet med Jennys, att det finns en stor grupp barn i en ekonomisk utsatt familjesituation med koppling till föräldrarnas låga utbildnings- och inkomstnivå. Därmed inte sagt att alla familjer som kommer i kontakt med oss har samma bakgrund.

En inspirerande talare som vi på Majblomman vill se mer av var förvaltningschef Kent Javett som är verksam i Vänersborgs kommun. Där har man genom mycket fotarbete kartlagt vilka behov som finns på skolor i olika bostadsområden, och på ett nyskapande sätt tillsatt resurser till skolan utifrån detta. Majblomman ser fram emot att få veta mer om hur man har jobbat mot otillåtna kostnader i Vänersborgs kommun.

Att komma till rätta med otillåtna avgifter är en viktig förutsättning för att få till stånd en verkligt kompensatorisk skola. På Aktualitetskonferensen sas som sagt mycket bra, men denna fråga hamnade dessvärre i skymundan. Under den intressanta paneldiskussion som rundade av första dagen saknade vi det konkreta barnperspektiv som hade behövts som komplement till alla viktiga tankar kring lärares kompetensutveckling och kvalitetssäkring.

Kunskapen om hur barnen upplever att växa upp i en ekonomisk utsatthet är en dold kunskap. Det beror på att varken föräldrar eller barn brukar berätta om sin situation. Att inte våga säga som det är och ständigt ha ångest över aktiviteter som kostar resulterar i ett dubbelt utanförskap.

Majblomman hade som sagt önskat en något mer konkret slutdiskussion på Aktualitetskonferensen. Tyvärr missade man att uppmärksamma problemet med otillåtna kostnader, som ju direkt påverkar barns möjligheter att delta och utvecklas på lika villkor. I stort var det som sagt ändå mycket spännande att få ta del av all kunskap som finns bland sakkunniga och beslutsfattare.

tisdagen den 28:e januari 2014

Frukt i skolan - en symbol för alla små avgifter i skolan


Den senaste tiden har fruktstunden i skolan diskuterats på debattsidor och i sociala medier. Facebook-initiativet Fruktkampen har fått stort medialt genomslag och många tummar upp, men också mötts av mothugg. I ledarkrönikan ”Sluta gapa efter gratis frukt” skriver G-P:s Malin Lernfelt att den som har satt barn till världen borde klara av att köpa frukt till skolan.

För de flesta föräldrar är kruxet att inte glömma det där äpplet i skolväskan varje morgon. Men för en liten grupp tär fruktinköpen sakta men säkert på ekonomin. Majblomman uppskattar att frukt varje skoldag kostar över 500 kronor per elev och läsår. För en ensamstående mamma med låg inkomst och flera barn i skolåldern blir frukten ofrånkomligen en ekonomisk belastning, särskilt i kombination med alla andra små investeringar som många skolor efterlyser.
Vår enkät bland föräldrar till grundskolebarn visar till exempel att 90 procent uppmanas att ta med egen utflyktsmat några gånger per termin. 48 procent anger att skolan ber dem hyra utrustning på idrottsdagar och 27 procent meddelar att barnen fått betala för färdbiljett till idrottsanläggningen.

Majblommans formella utgångspunkt i diskussionen är skollagen, som säger att barns utbildning ska vara avgiftsfri. Det innebär att skolelever varken ska behöva betala för läromedel eller lunch – vilket ingen idag ifrågasätter. Men när det gäller sådant som förknippas med välbefinnande och tradition går meningarna isär. Frukten på kortrasten och matsäcken på idrottsdagen uppfattas oftare som föräldrars ansvar, alternativt som så oförargligt att det utgör en så kallad obetydlig kostnad. Skollagen tillåter att eleverna vid enstaka tillfällen debiteras på ett lågt belopp. Enligt Skolverkets rekommendationer handlar det om en hundralapp, men i Majblommans enkät definierar var sjätte förälder en obetydlig summa som 20 kronor.

För Majblomman är det viktigt att inte tappa barnperspektivet i sammanhanget. I debatten på sociala medier har detta nyligen påtalats med emfas av barnrätts-bloggaren och twitterprofilen Maria. Som barn var Maria var en av dem som aldrig hade frukt i väskan eller matsäck på utflykten. I stället brukade hon smussla ner mackor i skolväskan på lunchen, för att ha något att äta på kvällen.

Ny handbok på gång

Vår uppfattning är att många åsikter om kostnader i skolan bygger på missuppfattningar om skollagen, och på bristande medvetenhet kring hur det är att vara barn i svår ekonomisk utsatthet. Majblomman jobbar nu som bäst på en ny handbok för att avgifter och insamlingar i skolan ska följa skollagen och ändå skapa utrymme för trevligheter i skolan som alla kan vara med på. 

Vi på Majblomman ser positivt på att det offentliga samtalet om barns rättigheter i skolan börjar ta mer plats, och välkomnar en fortsatt debatt. För alla barns bästa.

fredagen den 12:e juli 2013

Knattereporterns facit: Fem partiledare överens om barns rätt till glasögon

Alma Genstedt blev Majblommans tionde knattereporter i Almedalen. Hon gjorde ett fantastiskt jobb under politikerveckan och hann fråga ut alla partiledarna om barns rätt till glasögon.

Varmt tack för din insats, Alma! Tack också till Elsa Svartz, som hoppade in som reportervikarie när det var dags att intervjua Gustav Fridolin.

Majblomman har drivit frågan om barns rätt till glasögon sedan mitten av 2000-talet, då vi agerade på en stor ökning av antalet ansökningar om Majblommebidrag till glasögon för barn. Våra tidigare knattereportrar i Almedalen har vid flera tillfällen ställt frågor till partiföreträdare om barns rätt till glasögon.

Tidigare år har frågor och svar handlat mycket om att lyfta fram frågan och synliggöra problemet. I år har knattereporterns frågor glädjande nog kunnat fokuseras mer på hur systemen för stöd till glasögon för barn ska bli lika i alla delar av landet. Många landsting har infört stöd till glasögon för barn och flera partier driver frågan på olika sätt. Även Stockholms läns landsting, som hittills varit ensamma om att inte ha något stöd till barn med behov av normalglasögon, kommer att införa glasögonbidrag 2014.

De svar knattereportern fick under politikerveckan i Almedalen i år var också i de allra flesta fall glädjande. KD, MP, S, C och V är överens om att barns rätt till glasögon är något som det är värt att jobba mer för. SD:s Jimmie Åkesson svävar lite på målet, men säger ändå att det "borde" vara viktigt att driva frågan.

Allianskollegorna näringsminister Annie Lööf och socialminister Göran Hägglund säger att landstingen måste se till att ha samma regler för bidrag till glasögon för barn, men specificerar inte i intervjuerna hur reglerna borde se ut.

Värt att notera här är att KD i går, den 11 juli, skickade ut pressmeddelande om att partiledningen föreslår nationella riktlinjer för subvention som täcker glas och bågar till alla barn som har medicinskt dokumenterat behov av glasögon.

S, V och MP driver redan frågan om barns rätt till glasögon och är i sina svar helt eniga om att fortsätta göra det tills alla barn som behöver glasögon kan få det, oberoende av deras familjs ekonomi eller var i landet de bor. 

Endast två av partiledarna, statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och utbildningsminister Jan Björklund (FP), uttrycker inte att det finns ett behov av att underlätta att barn får glasögon. De sa båda att det redan i dag finns hjälp att få för dem som är ekonomiskt svagast och för dem som har allvarliga synfel. De flesta landsting har infört någon form av stöd, säger statsministern, och man kan få pengar från socialtjänsten om man har dålig ekonomi, säger utbildningsministern.

Här finns en sammanställning av partiledarnas svar på Almas frågor under Almedalsveckan.

Vi har i vår senaste rapport om frågan visat att drygt 10 500 av alla skolbarn i Sverige har fått avstå helt från glasögon och minst 16 000 skolbarn hade fått vänta i tre månader eller mer med att få glasögon på grund av att deras föräldrar inte hade råd.

Vår och Socialstyrelsens genomgång av landstingens regler för stöd till glasögon för barn visar också att det är orimligt stora skillnader i möjlighet till och nivå på stödet, beroende på var i landet man bor och beroende på hur gammal man är. 

Dessutom är det ju tokigt att barn med nedsättning av till exempel hörseln får fria hjälpmedel, medan barn som ser suddigt får betala själva. Alla barn borde få samma möjlighet till hjälp, oberoende av nedsättning. Både vår utbildningsminister och vår statsminister borde tycka att det är av högsta prioritet att alla barn verkligen ska få de lika möjligheter att följa med i skolundervisningen som lagstiftningen och deras egen politik för funktionshinder slår fast att de ska ha.

För övrigt, precis som två kvicka följare av vår Facebooksida påpekade när de läste vad utbildningsminister Björklund sa till knattereportern i Almedalen, är det aldrig bara att gå till socialkontoret och hävda sin rätt till stöd, hur mycket man än behöver det: 

"Det krävs ganska mycket innan soc hjälper till", skriver Therese Danielsson. "Han vet inte riktigt vad han pratar om Jan Björklund, man måste lämna in ett kostnadsförslag, få det godkänt, bevisa att man behöver glasögon, det är inte lätt precis jag har själv fått göra det", skriver Magdalena Hallonsten.